Det är alltid lika jobbigt när den där orättvis känslan kryper på. Jag vet ju att livet är orättvist, och vi förlorade vår son. Men varför vi? Varför just vi? Andra bloggare som har varit med i ungefär samma situation har jag kunnat delat sorgen med. Och trots att vi har fått ett fantastiskt stöd av våra familjer och vänner så känner jag ingen som har förlorat sitt barn på liknande sätt. Självklart önskar jag ingen samma sak! Och jag är ju naturligtvis glad för mina vänner som väntar barn eller har friska barn. Men varför känns det då så jävla orättvist emellanåt? Att vi nu sitter här, 1 vecka efter BF, utan barn..  Och vad är det som talar för att vi kommer få en frisk bebis nästa gång? Varför skulle det inte bli något annat fel? Vi måste för det första ta oss igenom de 12 första veckorna, med risk för missfall. Sen ska vi behöva gå igenom ultraljud, tester och sparkar som lika gärna kan visa fel eller sparkar som slutar helt plötsligt i v.26 Oron kommer vara ett riktigt h*lvete. Njuta av sin graviditet? Just nu, sådana här stunder/dagar, så skulle jag inte tro det! Kan dessa känslor/tankar vara det som hindrar mig från att verkligen, VERKLIGEN försöka bli gravid igen? Jag känner inte samma stress som jag gjorde innan förra graviditeten, men har det verkligen bara med att ägglossningen är regelbunden och att vi vet att vi nu kan bli med barn att göra? Eller är det jag själv, och mina idiotiska tankar som sätter käppar i hjulet för oss?

Igår gjorde jag en lista på Bebis saker som vi måste handla hem tills nästa bebis. Visst att jag inte är gravid än, men varför inte tänkte jag igår? Och listan blev bra mycket längre än jag trodde. Vi hann ju bland annat inte köpa hem någon spjälsäng, babygym eller en soptunna för blöjor. Nu är det ju bara att börja bocka av listan sakta men säkert. Men jag kommer nog hålla mig tills jag får ett plus på stickan igen. Det är ju själva inhandlingen och förberedningen inför bebisen när man är gravid som gör graviditeten så mysig. Jag hoppas bara att det är vår tur snart.
Älstickorna är inhandlade och jag misstänker att jag har en menscykel på 35 dagar (28 är det vanliga) För det verkar vara 5 veckor mellan menserna. Jag struntar egentligen i om menscykeln är längre än vanligtvis, bara min ägglossning kommer regelbundet så är jag nöjd!